Rapport från Ordfestivalen 2012
Missionskyrkan (upplåtes vänligt nog till festivalen) började tidigt fyllas av besökare som såg fram emot en högtidsstund kring ordbruk och bokstavsskötsel.
Gymnasieskolans KMT-gren hade gjort scener med egen text och musik på årets tema " Att våga". Och de slog an en ärlig och personlig ton som följdes av de mer drivna ordkonstnärerna.
Stina Wollter beskrev en uppväxt med mycket oro och rädsla, som gjort att hon i vuxen ålder känt sig lugn och trygg först i utforskandet av sina egna yttersta gränser. Många har tyckt hon är modig som vågar visa fram sitt yttre och sitt inre för offentligt betraktande. Men det har hon svårt att förstå. Att ställa sig långt ut på kanten har blivit ett behov, men är inte ett uttryck för mod, menade hon.
Åren i radioprogrammet Karlavagnen har blivit livsavgörande för henne. Mötet med människor i svåra situationer som vågat dela med sig av sina känslor och tankar, har gjort det möjligt för också henne att förlamas av rädsla våga närma sig lidande och sorg i sitt eget liv. En liten döende flicka blev hennes samtalspartner och guide in i döden: "Är du rädd? - nej", " Är det nåt mer du vill säga till mig? - nej, allt är redan sagt. Jag älskar dig. Hej då!" Efter det är Stina inte längre rädd för döden. Eller för så värst mycket annat heller.
Årets Ordpristagare Ingegerd Kalmerstedt, för långt och engagerat arbete för teaterintresset i kommunen. Blev glad och överraskad. Hade ju trott att sådana priser inte var för såna som hon, som bara gjorde detta hon tyckte allra, allra bäst om. Men det tänker hon å andra sidan fortsätta med så länge hon lever.
Lasse Berg vidgade perspektivet på vad mänskligheten vågat med många miljoner år. En leende man på första raden ( Gunnar Emanuelsson) fick bli demonstrationsobjektet för det som gjort oss till människor - det varma afrikanska leendet, utan huggtänder och hot (som chimpanserna). När andra arter satsade på våld och dominans satsade den lilla människovarelsen på att resa sig på två ben. Det gjorde henne långsammare och mer sårbara än nästan alla andra djur, men gjorde det möjligt att använda framtassarna till att bära hem ätbara ting till dem där hemma. Inte bara sina egna barn, utan gruppens sjuka, gamla, lytta. Som i sin tur kunde överleva och hjälpa gruppen att överleva. Deras små hjärnor fylldes av lyckligt dopamin när också de fick del av maten, men också hos givarna flödade lyckligt dopamin. Och gör så än i dag.
Vad gör en man som får problem? Han talar inte med sin fru. Inte heller med sin psykolog. Han går till Claes Olsson. Lasse Berg kom ut med ett fem meters måttband. Den dam i mitten, som också log vackert, utnämndes till den första humanoiden. Bakom henne bara chimpanser. Framför henne framtiden. Hon fick hålla i måttbandet och så gick årmiljonerna...meter för meter. Längst fram kunde Lasse konstatera att NU hade mänskligheten de sista centimetrarna vågat sig ut ur Afrika, och långsamt spritt sig över världen. Anpassat sig lite olika till klimat och andra förändringar. Fått lite olika färg på kroppen och pälsen, fått lite olika form på näsan - men i huvudsak är vi samma gamla afrikaner på insidan. I likhet med Botswanas bushmän i Kalahariöknen som han vandrat med och beskrivit i två böcker, har vi ungefär samma behov av sol, av att ha roligt tillsammans, att höra nåt nytt berättas, att hjälpa varann och bli hjälpta när vi behöver det.
En bygdens dotter, Susanne Åkesson, nu professor i Lund med såväl myrors som flyttfåglars orienteringsförmåga som specialitet, berättade om hur också hon själv vågat sticka näbben från boet i Assjö ut i stora världen. En resa som också bjudit på dramatik, som natten i ett bräckligt skjul i Arktis när larmet gick att en isbjörn var på väg in och ett strejkande blixtlås i sovsäcken hindrade henne från att nå hagelbössan under sängen.
Susanne leder i dag stora internationella forskningsprojekt, kring t.ex. zebrornas ränder ( de förvirrar bromsarna som navigerar efter polariserat solljus). Hon har också samarbetat med fotografen Brutus Östling, i bl.a. den Augustbelönade boken "Att överleva dagen". Världen är hennes arbetsfält, men hennes största utmaning just nu är att lära sig spela nyckelharpa. För denna framgångsrika naturvetare fanns naturen nära från barnsben, liksom gårdens djur. Bibliotekets hyllor med fågelböcker tömdes systematiskt, men också mötet med kulturen i hemkommunen var livavgörande; inspirerande kulturlärare ( Gun-Britt Henrikssons dans- och drama t.ex, Gunnar Emanuelssons bild- och fågelintresse), men också besöket i skolan av den anspråkslöse nyckelharpsmästaren Eric Sahlström.
Tyvärr var inte musikundervisningen lika uppmuntrande. Där lärde hon sig bara att spela inte nåt hon kunde lära sig. Och hon som inte tvekade att ta risken att möta isbjörnar har först nu äntligen vågat ta steget att skaffat en egen harpa och gå kurser för Leif Alpsjö. När kvällsron infinner sig i hushållet i Dalby får hon äntligen ta fram nyckelharpan. Och hon försäkrar att lyckan av att klara sin första polska är svårslagen. Våga börja, uppmanar hon oss alla. Det är aldrig för sent!
Lars Sund, uppsalaförfattare, med bl.a. boken " En morgontrött fågelskådares betraktelse". Han beskrev med stor humor hur vuxna (karlar) kan gripas så av intresset att "kryssa" en ny fågel i sin observationslista att de gör nästan vad som helst när larmet går att t.ex. en exotisk vilseflygare siktat någonstädes i riket. Brudgummen, som på väg från altaret nås av ett sådant raritetslarm, ursäktar sig och avviker snabbt för att inte dyka upp förrän dagen därpå. Under skillsmässoförhandlingarna ursäktar han sig med att " En ny kvinna att gifta sig med kan det nog hända att man träffar på igen, men en sibirisk järnsparv - aldrig !"
Helena von Zweigbergk berättade om hur hon gång på gång i livet och i sina romaner kommit tillbaka till "uppbrottet". Som barn identifierade hon sig starkt med västerhjältarna, och tyckte att alla damer som klamrade sig fast vid hjälten när han förklarade att han måste dra vidare mot solnedgången, bara var djupt pinsamma. Lite senare läste hon Susanne Brögger - allt - och bestämde sig själv för att hon skulle göra lika stiliga uppbrott som hon ur tråkiga relationer. Det krävde visserligen att man först ingår relationer, och med åren insåg Helena att det fanns åtskilliga komplikationer med att åstadkomma det perfekta uppbrottet. Men ämnet har fortsatt att faschinera henne. Kan man få både frihet och kärlek? Vad är det som får en människa att vilja och våga bryta upp....
Och därmed var det dags att försöka hitta nästa författare i programmet. Bengt Ohlsson, Helenas man, som vågat sig ut på en tur i Östhammar med den gemensamma hunden. Hade båda gripits av frihetslängtan och brutit upp från de sociala kraven....?
Bengt Ohlsson, mannen bakom biografin om Margot Wallström, tycker egentligen att varenda människa är värd sin biografi. Ju mer man borrar sig ner genom lagren av händelser och känslor, desto mer kan man känna igen sig. Det är inte så mycket som skiljer oss, kända och okända människor. Vad är det som avgör vad det blir av oss? Tillfälligheter? Att våga ta ett steg på okänd mark?
Nästan omöjligt att inte tycka om Margot, säger han. Hon är chefen som själv ilar ner och köper huvudvärkstabletter när någon i personalen kroknar. Följaktligen är de otroligt lojala, beredda att gå i döden för henne. Efter ett samtal om Göran Perssons sätt att vara chef ( som hon inte tyckte präglades av empati. Milt sagt) frågar intervjuaren ändå: "Men det här att du är så himla vänlig och trevlig, är inte det också ett slags härskarteknik.? Du gör det ju alldeles omöjligt för nån att inte tycka om dig". Efter en stunds tystnad, under vilket han undrar om biografiarbetet nu är över, nickar Margot eftersinnande och säger " Jo, det kan du nog ha rätt i".
Kajsa Grytt, musiker, låtskrivare och nu också författare av egen livsberättelse, talade om hur hon först på senare år förstod att det hon sjöng och skrev om som ung tjej i musiksvängen uppfattades som vågat. Och var det.
Kajsa Grytt landade i samma fråga som ungfomarna från KMT formulerat så häri inledningen. " Du måste våga gå fram och fråga honom, om han vill träffa dej, annars kommer du ingenstans!" Fyra timmar och ett halvt liv senare hade Kajsa kommit fram till samma sak som ungdomarna; " Det värsta som kan hända är att du får ett nej".
*********************
Därmed var vi tillbaka där vi började, och kanske hade fler bestämt sig för att våga något, medan andra satt med ekot av Bengt Ohlssons bistra slutkläm "Det är helt enkelt jäkligt mycket svåra saker man ska igenom som människa".
Men om livet nu inte är ett problem som kan lösas, utan en upplevelse som ska delas, så hade årets upplaga av Östhammars Ordfestival verkligen lyckats. Med breda afrikanska leenden gick vi hem, somliga hand i hand…
Text och bild:Stig Unge
Medverkande vid Ordfestivalen 2012
Så nu kan vi göra ett program, som vi hoppas ska bli omväxlande och trevligt.
Foto:
Stina Wollter, bosatt i Uppsala. Arbetar främst som konstnär, men även som illustratör, pedagog, föredragshållare och radiopratare. Har två barn och man. Hon har varit med i TV-programmet På spåret med sin far. Hon var tidigare programledare i radioprogrammet Karlavagnen.
Foto:
Lasse Berg, Världsresenär och hyllad berättare. Har beskrivit världen för oss i böcker och reportage i radio och tv. Rapporterat från Asien sedan 1960-talet och varit bosatt i Afrika sedan början av 1980-talet, senast i Etiopien. Hedersdoktor vid Lunds universitet. Boken Gryning över Kalahari – hur människan blev människa har blivit mångfaldigt prisbelönad.
Susanne Åkesson, uppvuxen i Östhammars kommun, numera professor i zooekologi i Lund, där hon leder ett forskningscenter. Hon forskar om hur djur flyttar, inte bara fåglar utan också ökenmyror eller havsköldpaddor. Tillsammans med fotografen Brutus Östling har hon givit ut flera böcker bl.a. Pingvinliv och Fantastiska fåglar. För boken Att överleva dagen tilldelades de Augustpriset.
Foto:
Lars Sund, finlandssvensk författare, född och uppvuxen i Jakobstad. Under några år i början på 60-talet bodde han också med sina föräldrar i New York. Efter studier i engelska, svenska och litteraturhistoria vid Åbo akademi flyttade Lars Sund 1978 till Uppsala där han började arbeta som journalist och litteraturkritiker på Uppsala Nya Tidning. Sedan 1999 är han författare på heltid. Även känd som entusiastisk fågelskådare.
Foto:
Helena von Zweigbergk, är författare och journalist, bosatt i Stockholm. På 90-talet blev hon känd som en av de första i panelen till det populära radioprogrammet Spanarna. Gjorde sig först känd som deckarförfattare, numera som skildrare av relationsdramer. Har även skrivet om film och för barn. Hennes senaste bok är Anna och Mats bor inte här längre
Foto:
Bengt Ohlsson, författare, dramatiker och krönikör, bosatt i Stockholm. Med Gregorius fick han 2004 års skönlitterära Augustpris. 2011 nominerades han återigen till Augustpriset för romanen Rekviem för John Cummings. I sina krönikor på DN skriver han om samhällsfrågor och vardagslivet och för dem har han varit nominerad till Stora Journalistpriset. Aktuell med biografin om Margot Wallström.
Kajsa Grytt, född och bosatt i Stockholm, gitarrist, sångerska, låtskrivare och författare. Kajsa började sin karriär som sångerska och gitarrist i det uppmärksammade postpunk-bandet Tant Strul på 80-talet, fortsatte i duon Kajsa och Malena, och arbetar sedan 90-talet som soloartist. Bl.a släppte hon 2006 skivan "Brott&Straff-Historier från ett kvinnofängelse" med texter av kvinnliga interner och fick mycket uppmärksamhet för den kritikerrosde skivan "En kvinna under påverkan" och den självbiografiska "Boken om mig själv" som båda kom förra året.
KMT(estetiska programmet på Bruksgymnasiet) gör några vågade mellanspel.
Jan Guillou bjuder oss på 1900-talets historia
Foto Peter KnutssonJan Guillou – journalisten, författaren, debattören, jägaren. Kärt barn har många namn!
Efter de stora framgångarna med böckerna om Carl Hamilton och tempelriddaren Arn har
han nu tagit itu med att skildra 1900-talets historia i romansviten Det stora århundradet.
Den första delen ”Brobyggarna” har kommit ut i höst.
För övrigt deltar Jan Guillou i samhällsdebatten genom sina krönikor i Aftonbladet.
Fantastiska Elsie Johansson
Foto Anna-Lena AhlströmElsie Johansson – 80 år i våras - är aktuell med diktsamlingen ”Då nu är jag”. Samma eftermiddag som Ordfestivalen går av stapeln har Uppsala Stadsteater världspremiär på pjäsen "Hjärterhus" efter manus av Elsie. Ett intimt kammarspel om de två vännerna Barbro och Mary som möts igen efter många år. Så vi är väldigt stolta över att hon vill ta sig tid att komma till oss.
Elsie Johansson är populär ljudboksuppläsare av sina romaner om Nancy. Hon har fått många utmärkelser bl.a.Torgny Segerstedts kulturstipendium för ett ”författarskap som i poesi och lyrisk prosa förenar människokännedom och empati”.
Erik Eriksson från Grisslehamn
Erik Eriksson är sedan många år bosatt i Grisslehamn. Han är före detta folkskollärare och journalist med ett förflutet bl a på Aftonbladet, och som reporter och producent på Sveriges Television där han rapporterade direkt från Vietnam under kriget.
Sedan ett antal år tillbaka är Erik Eriksson författare på heltid, och han har nu drygt trettio böcker bakom sig. Senast har han givit ut en historisk romanserie om en familj i Grisslehamn under de 150 år när krigen var nära.
Han ska tala över ämnet "Språket och kärleken"
Zinat Pirzadeh - en tjej full med humor, intelligens och mod
Foto: Armand Photo
Zinat Pirzadeh kom som 25-åring till Sverige från Iran och har etablerat sig som en av våra bästa kvinnliga komiker. Hon skriver lyrik, skönlitteratur och krönikor för radio och tidningar. Hon har medverkat som skådespelare i flera filmer.
År 2007 var hon sommarpratare i P1 och året därpå var som med i TV-programmet På spåret tillsammans med Göran Greider.
Vid Svenska Standupgalan 2010 utsågs hon till landets bästa kvinnliga komiker med motiveringen: ”Hårt arbetande, rolig och modig som få - med ett tjockt lager skinn på näsan.”
Aktuell med boken ”Fjäril i koppel”.
En önskeartist till Ordfestivalen!
Staffan Lindberg, Mirja Unge och kung Henry
Man kan bli rojalist för mindre.
Text och foto Stig Unge.
Presentation av de medverkande i Ordfestivalen 2009
Bilder på de medverkande kommer så småningom
Birgitta Östlund
Birgitta Östlund är en välkänd kulturpersonlighet i Lövstabruk. Hon har varit rektor för samernas folkhögskola och folkhögskolan i Biskops Arnö och är en erfaren folkbildare och lärare. Birgitta är produktionsledare i Kulturföreningen i Lövstabruk där hon ansvarar för den årliga Internationella Orgelakademin samt för de många skrivarkurser och samtalsseminarier hon med stor entusiasm och inlevelse leder.
Staffan Lindberg
Staffan lindberg är musiker, sångare, testförfattare och kompositör med gedigen musikalisk bakgrund. Han har bl.a. mottagit Povel Ramels Karamelodiktstipendium. Sedan några år tillbaka är han även domedagskomiker och koloxidbantare.
- Jag fick nog av att veta för mycket och göra för litet. Vissa forskare anser att vi har 10-15 år på oss att vända utvecklingen innan klimatförändringarna når horribla proportioner. Så det är bara att kavla upp ärmarna och hugga i. Gör det ni också!
Mirja Unge
Att läsa Mirja Unge är som att ha henne på andra sidan köksbordet i färd med att berätta en historia, som hon just varit med om. Motsägelsefullt, poetiskt och vardagligt på samma gång. Ofta om ensamma människor med en aning om att allt inte står rätt till. Med mycket humor mitt i eländet. Hon skriver också dramatik om och för unga människor att direkt känna igen sig i. Hon skriver för hand, gör gärna annat samtidigt, men mejslar sedan fram i datorn så att språk och innehåll sitter tätt, tätt. Har belönats med bl.a. tidningen Vi:s litteraturpris och Riksteaterns och Östgötateaterns Alfhilspris, uppkallat efter 1800-talsdramatikern Alfhild Agrell.
Kung Henry
Kung Henry, eller Nils Jansson, som han egentligen heter är en av Sveriges mest kända spokenword-artister. Han skrev sina första raptexter vid 10 års ålder och började tävla i poetry slam i Uppsala år 2000 och har vunnit flera titlar sedan han börja tävla i SM. År 2005 representerade han Sverige i World Championships(VM i poetry slam) där han kom på tredje plats. Kung Henry har turnerat i bland annat Sydafrika, England, Holland och befolkat scener från Norra Norrland till Södra Skåne. Rappare, hårdrockare och spokenwordartist med en magister i filosofi i bagaget.
Annette Kullenberg
"Jag var självlockig, moderlös, gripande och ett monster av förljugenhet". Så heter Annette Kullenbergs bok om den legendariska journalisten Marianne Höök. En vän, en kolega till Annette, som själv uppvisar en hel del gemensamt med sin slagfärdiga själsfrände.
Hon avväpnar intervjuoffer med mild framtoning och överrumplar med knivstarka frågor. Skriftställare Kullenberg har en hel massa att stå till svars för under sitt 70-åriga liv. Murvel (ett hedersbegrepp här), författare, dramatiker, kolumnist, bloggare, skildrare av Palme och Strindberg och granskare av svenska överklassen. Seglar in på Ordfestivalen i medvind från en inteckning i Republikanska Segelsällskapets vandringspris.
En tornado maskerad till västanfläkt.
Björn Ranelid
Björn Ranelid är idag en av våra mest lästa och kritikerrosade författare med flera romaner bakom sig. Han är dessutom skribent, krönikör, föreläsare, debattör och filosof med tusentals framträdanden under årens lopp i olika medier. Björn är även Augustprisvinnare och ledamot av Utbildningsakademien.
Allt sedan debuten 1983 har Björn Ranelid odlat ett prosaberättande på hög poetisk nivå. Ordprakten har efter hand trappats ner, samtidigt som författarens humanistiska engagemang allt tydligare framträtt. I ett hårdnande samhällsklimat ger författaren, krönikören och estradören Björn Ranelid en mycket levande röst åt tron på människan och godhetens kraft.
Märta Tikkanen
Foto: Stefan BremerFörstora gärna fotot
En av de mest lästa och älskade författarna i Norden är Märta Tikkanen.
Och det är med oerhört stolhet och glädje vi kan hälsa henne välkommen till Ordfestivalen.
Finlandssvenska Märta Tikkanen föddes 1935. Hon har skrivit sig genom livet - skrivandet har varit hennes ventil. Märta arbetade som journalist fram till hon gifte sig med författaren Henrik Tikkanen då hon istället började arbeta som lärare. Märta födde tre barn mellan åren 1963 och 1967 (hon hade ett barn sedan tidigare), men fick även ett flertal missfall. Hon har talat om 60-talet som sitt livs jobbigaste period.
Källa: FORUM förlag
"Swinging with neighbours" med Aase Berg
Förstora gärna
Aase Berg till hör den unga, heta poesigenerationen.
För den som är någorlunda insatt i yngre samtida svensk poesi är Aase Berg en av de självklara författarna att orientera sig efter. Hennes böcker analyseras på universiteten, diskuteras på skrivarskolorna, man läser hennes litteraturkritik på kultursidor, i tidskrifter och hör den på radions kulturprogram. Trots att hon är så läst och respekterad har hon har svårt att se sig själv som förebild för andra poeter.
Aase Berg har med trilogin "Forsla fett, Uppland och Loss" gett oss 2000-talets Höga visa om graviditet och barnafödsel i skräckblandad kärlek. Nominerad till Augustpriset. Uppvuxen i Tensta, Stockholm, men sen i somras bosatt i Njutånger, ett ortsnamn hon uppfunnit om det inte redan fanns. En utforskare av gränser.
Med Carl Dieker, poet och dokumentärfilmare, står hon också som redaktör för den 1000-sidiga antologin "Swinging with neighbours" där 37 poeter diskuterar metaforer i ekor på finska sjöar eller pratar om ordet "granne" i skamfilade lägenheter i S:t Petersburg.
Tuomas Laustiola
Förstora gärna fototTuomas Laustiola är skådespelare och regissör. Han är son till den finska dansösen Rita Laustiola och operasångaren Arne H. Lindgren, mest känd som psalm- och romanförfattare. Som tvååring flyttade Tuomas med sin mor till Finland. Han började gå i balettskola vid sex års ålder och utbildade sig som dansör. Senare utbildade han sig till skådespelare vid scenskolan i Helsingfors. I Sverige har han medverkat i många filmer och TV-serier. Bland annat har han medverkat som regissör och skådespelare i TV-serien Tre kronor. Han har också gjort många roller på Stockholms Stadsteater, Riksteatern och Dramaten.
Stadsteatern i Stockholm ville att han skulle gå på kurs för att få bort den finska brytningen. Han vägrade. Och gudskelov för det, säger alla som sett honom i TV4:s Tre kronor eller minns den mästerliga radioföljetongen där Tuomas läste "Harens år" av Arto Paasilinna. Nu på Ordfestiovalen blir det nya tolkningar som Tuomas gör av Paasilinnas böcker, som nu är upp i ett 30-tal.Och Tuomas kan också berätta om det 50-tal husbyggen som Paasilinna hunnit med i sitt 65-åriga liv. Skildrat i boken " Nio liv". Självklart rökbastu och fem andra bastur.
På kongenialt sätt är de samma andans barn, Laustiola och Paasilinna, när det gäller språket och ordet.
-Mina dagisbarns fröknar älskar att läsa Paasilinna, säger Tuomas.
Och kanske kan vi få Tuomas att yla som "Den galne mjölnaren". Håll i er!
Katarina Gäddnäs, poetissan från Kökar
Det är extra roligt att Katarina Gäddnäs kommer till Ordfestivalen. Hon är en entusiastisk medverkare vid Mariehamns Litteraturdagar och är en av inspirationskällorna till att Ordfestivalen överhuvud taget finns.
Hon bor med sin familj på Kökar, en ö långt ute i havet söder om Åland. Hon har studerat teologi vid Åbo Universitet och arbetat som lärare och journalist.
Sitt journalistiska skrivande har hon kvar vid sidan av sitt lyriska författarskap. Katarina Gäddnäs har också en självklar scenpondus och hon är ofta anlitad som presentatör och programledare.
I dagarna är hon aktuell med en ny bok och hon medverkar i Rum för poesi på Bokmässan i Göteborg.
Ernst Brunner
Ernst Brunner, högaktuell i höst medverkar på Ordfestivalen.Ernst Brunner är född i Tullinge, Sverige, 1950. Hans far, österrikaren Leopold Brunner, deltog i tyska armén och var krigsfånge i Frankrike året efter andra världskriget. 1948 kom fadern till Sverige.
Ernst har arbetat inom långvården. Han blev doktor i litteraturvetenskap 1985 på Edith Södergrans lyrik och han har erhållit ett flertal litteraturpris. Aktuell i höst med "Yngling på guld"
Han är mycket intresserad av sport och han har varit bisittare i SVT:s OS-studio. Det sägs att han äger fyra motorcyklar.
Ingela Wall kommer...
Hon har meddelat att hon kan komma. Det blir första gången hon kommer till Östhammar.
Så håll tummarna att det går i lås.
En annan trevlig medverkande blir Ingela Wall från vår norra grannstad, Gävle. Ingela är estradpoet och har i flera år tävlat i poetry slam. Tre gånger har Gävlelaget vunnit SM. I år kom de tvåa vid SM-tävlingarna i Helsingborg.
Ingela Wall i farten 